Katriina
mmmmmmmm
Marcus Bj
Elin
söör
Mr Musselwhite
El Torro
tk
Thomas
lasse nånting
Linus
Roger
Dagen därpå regnade det konstant. Man vad gjorde väl det när vi hade en bil och en guide som visade oss allt sevärt i Sandviken. Vi kunde till och med ha kollat på ett älglik om vi ville! Istället gjorde vi de här sakerna:
tittade i en Lidl lågprisbutik
gick ut på en spång
plockade smultron

hittade ett vattenfyllt hål i Torstens källare
Här finns en liten roadmovie inifrån Torstens Volvo 460 där han kör runt i sandvikenskogen och pratar om bland annat gräsklippning. Filmen finns i två olika format men det är samma innehåll.
roadmovie.3gp 844kB, 3gp-format, kräver Quicktime
roadmovie.wmv 1640kB, Windows Media-format
|
Besöket hos Lidl tål att nämnas lite mer detaljerat. Det var helt enkelt det mest groteska man varit med om sedan Sven Melander dansade naken i sveriges television i mitten av 80-talet.
Att det är låga priser i en sådan butik har absolut ingen betydelse, eftersom varorna inte är värda någonting alls! Inte ens om man uppfann ett myntsystem med lägre enheter än ören skulle det gå att värdera "maten" och noname-parfymerna som Lidl säljer.
Eller vad sägs till exempel om konserverad laxfilé med bäst-före-datum 7 år in i framtiden där innehållet i burken (som för säkerhets skull ej är genomskinlig) kluckar likt pudding vid omskakning? Eller vad sägs om frukostflingor "med smak av blåbär" vars innehållsförteckning inte nämner en enda naturlig ingrediens? |
Nåväl, efter en dag av äventyr och sightseeing i Sandviken med omnejd blev det dags att förbereda inför kvällens fest dit vi väntade besök från två gävlebor. Med andra ord tillverkade vi norska vestlandslefsor! Lefsor är märkliga och näst intill omöjliga att beskriva i ord, men om man tänker sig tunnbröd som blötläggs och sedan smaksätts med smör, kanel och socker, ja då kommer man ganska nära sanningen.

Kontakta gärna ove-tv om du vill köpa ett lefsa-kit bestående av olika recept och ett bildspel i powerpointformat - perfekt att projicera på väggen vid varje festligt tillfälle. 799 kronor exkl frakt kostar det.
Efter ett frosseri i vestlandslefsor, Guinness och klassiska jackassavsnitt bar det återigen av till Gävle via buss. Den här gången läste vi tidtabellen totalt fel vilket gav oss möjligheten att beskåda burnouts i 40 minuter på den asfalterade vägen vid busshållsplatsen.
Detta med burnouts är riktigt hett i Sandviken! Varje lyckad förfest kräver att någon går ut i sin trimmade bil och med dragen handbroms bränner däck tills man endast ser ett par lysande strålkastare genom det gummiosande rökmolnet. Om man ställer sig på en vägsträcka i Sandviken kan man från varje enskild punkt se minst en uppsättning svarta burnoutspår i asfalten åt ena eller båda hållen av vägen. Mer om detta i kapitlet om Fordon i Sandviken.
Åter till bussresan mot Gävle. När bussen väl kom var den spydd! I främre halvan av bussen hängde en spykille lutad över sin egna kropp och i bakre halvan av bussen packade vi trångt ihop oss tillsammans med alla andra. Tilläggas bör att alla andra var i tonåren och fulla. Även om sådant kan vara faschinerande på sitt sätt var det en lättnad när de flesta gick av redan i Sandvikens centrum. Vi andra åkte vidare till Gävle och planen var att denna kväll gå ut på ett ställe vid namn Goya - denna gång i sällskap av de två gävleborna.
På Goya var vi de enda gästerna. Det var synd, eftersom stället i sig var snyggt och musiken inte lika dålig som på CH. Dessutom var inträde och alkohol billigare på Goya. Vi noterade att en flaska Moët gick för halva priset där jämfört med i Stockholm. Men vi insåg att alla andra måste vara på CH, så vi begav oss dit för andra kvällen i rad.
Japp, alla andra var på CH. Kön utanför täckte hela långsidan av huskroppen och när vi ställde oss sist i den kunde vi nästan se hur människorna längst fram bildade en gemensam skärningspunkt med horisontlinjen. Inte så hoppfullt egentligen. Men hoppet tändes då vi hörde rykten om en VIP-entré på motsatt sida av kvarteret (ja, som tidigare nämnts är CH en stor lokal som faktiskt sträcker sig genom hela gatuplanet i en kvartersbyggnad).
Utan några vidare reflektioner över att vi inte på något sätt var VIP rundade vi hörnet och såg en mycket kortare kö vid en vaktförsedd dörr mitt på väggen. Perfekt. Först när vi stog sist även i den kön insåg vi att vi nog inte hade en chans att komma in där heller. Det var då Frida - en av de två gävleborna - räddade tillställningen genom att gå fram till sin före detta pojkvän Dörrvakten och fixa in oss dryga stockholmare framför de avundsjuka ögonen på hela VIP-kön.
|
Äntligen inne på CH igen! Till vår stora glädje spelades Life is Life även denna kväll och som om inte denna flashback vore nog lyckades vi komma bort från Torsten på nytt. För att dämpa saknaden efter Torsten såg vi till att dricka tequila, jägermeister och vodkashots med jämna mellanrum under kvällen. Och när Torsten väl dök upp igen vid stängningsdags passade vi på att fira med drinkar som snabbt sveptes på vägen till garderoben.
Ta dig gärna en titt på bilderna här intill innan du fortsätter till nästa del av reseskildringen. |
När berusningen var som störst efter ännu en lyckad kväll på CH placerade vi oss ute i sommarnatten för att vänta på bussen tillbaka till Sandviken. Där mötte vi en fantastisk och stolt människa som nyss köpt en 3G-telefon med videosamtal och hela kitet. Till allas stora glädje filmade han oss i fem minuter och lät oss videosamtala med hans vän som befann sig hundra meter längre bort, ungefär vid centrala torget i Gävle. Ingen förstog meningen med detta och upprymdheten var total.
videosamtal.3gp 657kB, 3gp-format, kräver Quicktime
videosamtal.wmv 1287kB, Windows Media-format